möten – meetings
I morse gick jag upp tidigt. Dimman låg tät, det var mjölkvitt överallt. Den enda som var vaken förutom jag var den lilla tyska kvinnan
I morse gick jag upp tidigt. Dimman låg tät, det var mjölkvitt överallt. Den enda som var vaken förutom jag var den lilla tyska kvinnan
Så har jag klarat av första etappen. Grymt nöjd att jag verkligen kom iväg. Nu gäller det bara att se hur långt det håller! Med
Det pirrar lite. I morgon bär det av. Idag ska jag packa, fixa lite på hemsidan, ta en kort tur med cykeln och smörja och
Nu har jag varenda pryl jag behöver. Min utrustingslista hittar ni i listan till höger här bredvid. Nu handlar det bara om att packa ner
Endel som jag pratar med brukar undra om jag ska upp på Kebnekaise också som om det var en stor grej. Jag brukar svara att
Så var det bestämt då! På söndag ska jag åka. Det har känts bra hela helgen, kom lite idag när jag sitter i bilen, sitter
Midsommarafton i Öndalen. Det var så vackert runt omkring här och jag band en krans av blommor. Det var meningen vi skulle kolla på en
Sitter på en buss och skriver. Med åksjukepiller funkar det visst. Egentligen skulle vi åkt tåg och snart varit framme i Mora men istället åker
10 dagar kvar. Och idag tror jag på allvar att jag kommer iväg. Var hos sjukgymnasten i morse och berättade att det kändes mycket bättre.
En vän till mig skrev i ett mail idag att för att klara av en utmaning som denna krävs tre saker: Vilja – Smärta –
Idag är jag mer hoppfull igen. I morse när jag cyklade till jobbet blev jag lite arg på den delen av min laddning som förbereder