Jag har lite ont i knät. I ”fel” knä. Fast i knät jag haft ont i förut. Förvirrat? Jag tar det från början. När jag förberedde mig för förra egotrippen fick jag lite känning i höger knä. Ont är fel ord för det gjorde inte ont egentligen. Det konstiga är att det bara gjorde ont när jag satt still med knäet böjt. När jag cyklade kändes det knappt. Under de 58 mil som jag hann cykla blev det aldrig värre heller. Sen 2006 har jag känt i av det till och från men det har aldrig blivit värre, med undantag för att det kändes lite mer efter en vecka i slalombacken. Det knät som gjorde att jag bröt förra egotrippen (tillsammans med lunginflammationen) var vänsterknät där jag fick sk löparknä. Det är detta knä jag hela tiden är orolig för. Kruxet är nu att det är mitt högerknä som gör ont. Det kom efter styrketräningen i måndag. Jag har träningsvärk i hela benet så det kan vara det som känns i knät också. Jag tar det lite lungt och kollar hur det utvecklas.

e A knee hurts a bit. The ”wrong” knee though. But it is the knee that has been hurting before. Confusing? I will take it from the beginning. During the preparation for the last egotrip my right knee started to hurt, or hurt might be the wrong word, some feeling in the knee. The strange thing is that it only hurted when sitting still with the knee bent, hardly at all when biking. And during the 580 km, that the egotrip lasted, it did get any worse. Since 2006 it has come and gone but it has not got worse except after too much slalom one winter. The knee that put an end to the last egotrip (along with the pneumonia) was my left knee. That is why I am most worried about that knee. The thing is that now it is my right knee that hurts. It came after the gym workout Monday. On the other hand my whole leg is very sore so it might be just that. Anyhow I will take it easy a few days and see how it evolves.