Jag tänkte på en sak när jag var ute och cyklade idag. Jag tänkte på det jag skrev om igår, det här att leva nu, inte igår och inte i morgon. Att njuta av nuet. Att leva nu är oerhört viktigt, inte bara i träning utan alltid i livet. Det är så lätt att missa livet om man hela tiden tänker på vad man ska göra sen, vad man vill göra sen, vad man borde göra sen. Precis som Oriana sa igår, njut av nuet och fokusera inte på hur skönt det känns efter träningen.

Samtidigt som det basuneras ut att man måste ha mål här i livet; på jobbet, med sin träning, med livet. Hur går dessa två motsatser ihop? Eller kanske de inte är motsatser? Jag tror att man behöver båda men balansgången mellan de båda är hårfin. För mig handlar mycket just nu om att träna för att klara nästa sommars utmaning, dvs jag befinner mig minst ett halvår framåt i tanken. Hur kommer det att gå? Kommer jag att klara det? Tränar jag tillräckligt? Kommer kroppen att hålla? Men genom att vara i nuet, att känna hur det känns just nu och agera efter det just nu är det lättare att nå sina mål tror jag. Att lita på nuet. Och att njuta av vägen fram till målet. Efter uppförbacken på väg hem idag bredde havet ut sig framför mig, Köpenhamn hade gömt sig i den dimmiga horisonten. Öresundsbron tornade mäktigt upp sig och försvann i tomma intet. Det var njutning i nuet på väg mot det stora målet.

I thought about something when biking today. I thought about what I wrote about yesterday; to live now, not yesterday andvnot tomorrow. To enjoy this moment now. To live in this very moment, to live now, is very important, not only in training but in life also. It is real easy to miss out on out lifes as such by always thinking about what you want to do, what you should do and what you ought to do.

At the samt time you can read everywhere about how important it is to set up goals; at work, for your training, in life. How does these two contradictions match? Or maybe they are not contradictions? I think you need both but the balans between the two can be tricky. To me alot right now is about training for next summers challange, I am in my thougths about six months ahead. How will I manage? Will I manage? Am I practicing enough? Will my body make it? But by living now and being present in the moment , to feel how it feels right now and to act by that feeling it will be much easier to reach my goal I believe. To trust in the present, in now. And of course to enjoy the moment as well. After a long up hill ride on my way home the sea spread out in front of me, Copenhagen could not be seen due to the fog. The bridge over Öresund towered majestetic up and disappeared in the foggy nowhere. That was pure enjoyment on my way towards my goal.