Jag fick skäll häromdagen av C som tyckte att jag bloggade dåligt. Och visst har hon rätt. Det var länge sedan. Sist jag skrev hade jag en förkylning i antågande och den blommade ut rejält så jag var hemma från jobbet i tre dagar. Sen jobbade jag en dag men istället för snuva så fick jag ont i halsen och feber och mådde kasst hela helgen. Efter det lyckades jag jobba ett par dagar innan spöket Migränen slog till igen. Det var ju bara två veckor sen sist. Under hela denna peroid har jag bara inte orkat tänka på vare sig blogg eller träning. I går, fredag, var första gången på två veckor som jag kände mig pigg och frisk! Det är inte bara blogg och träning som fått styrka på foten, även städning så idag fanns det ingen återvändo, dammet skulle bort. Det närmaste jag kommit träning på flera veckor är att jag piskade soffkuddarna så jag till och med fick lite puls. Puh! Firade det nystädade hemmet med att åka och köpa blommor så det blev ännu finare.

Tyvärr blir det en ond cirkel; stressen och sjukdomar gör att jag inte orkar/kan träna och det gör att stressen ökar och immunförsvaret minskar och så rullar det på. Nu är det dags att komma igång igen. Det jobbiga är naturligtvis att jag får börja om igen, som så många gånger förr. Men med tanke på hur vårligt det var ute idag, näsan 10 grader mitt på dan, så kryper det lite i kroppen av längtan efter ett svettigt träningspass.